Lite om gårdagen och den längsta listan jag skrivit om mig själv som är POSITIV!

Gårdagen spenderades hemma, sjöng, skrev och umgicks med lillebror. Hade planer som inte blev av, men det får bli en annan dag. Vet inte riktigt hur jag mått. Fortfarande uppjagad, seg och ångestfylld. Ena stunden älskar jag världen, andra ser jag på varje del med ängslan. Har visserligen hunnit med en del och hela tiden varit aktiv, men måendet är väl kanske inte det bästa hela tiden. Det kommer fina stunder som alltid, och de tar jag vara på.


Självkänslan då? Börjar med dagbok!
Ja, hm... det har verkligen vandrat upp och ned. Stundtals kan det kännas väldigt bra, och jag känner mig tillfreds. Vissa saker mer än andra. Känslan över att ha kommit så långt, gör mig stolt, även om jag inte riktigt vågar erkänna det. Andra stunder sjunker det. När jag sjöng var det som att all god självbild försvann i små korniga bitar och jag kräver all bekräftelse som jag aldrig vågar be om. Nu pratade jag om det med mamma och Alex, känslan av att veta någonstans att man borde kunna, men att det mer känns som en patetisk tanke. Som att alla som ger fina ord tänker "ja, vad ska jag annars svara? Bäst att säga något bra för husfridens skull" och sväljer och harklar sig. Jag vågar inte tro att jag är bra när det blir så. Jag vill nästan trycka ned mig själv för att inte bli besviken, och det känns fel. Så istället tänker jag höja självkänslan! Här kommer en lista med saker som jag inte riktigt kan säga att jag är och kan, men har fått höra av andra:

Bra saker med mig. Jag har bevis för att…

Jag har god empati, förstår andra människor. Kan beskriva en händelse av känslor väl hos någon annan, och många säger att jag förstår dem, utan att känna dem ordentligt.

Jag är bra för att stötta, finnas för människor, och jag går att lita på fullt ut.

Jag är öppen och tar in människor, många har känt att de i sin tur kan öppna sig för mig.

Jag är snäll, omtänksam, bryr mig om andra människor.

(Här kom den första känslan av att vilja ta tillbaka, stämmer verkligen det där? Jag är ju ond, elak, det är det jag har fått höra och... stötta människor, visst, men gör det mig till en god människa? Grubbelgrubbel, okej vi fortsätter)

Jag har uppfattats som rolig, humoristisk, lätt att skratta med.

(Är jag egentligen inte rätt fånig? Ganska knäpp... Är det verkligen bra? Äsch, jag har fått höra att jag är rolig... av min mamma, och hon är min mamma, hon ska tycka så, men hallå, andra har sagt det med)

Har fått höra mycket att jag är bra på att uttrycka mig, och få fram rätt ord. Att jag är bra på att skriva, och redovisa det jag skrivit. Är kreativ, bra på att måla, pyssla, skapa.

(Där kändes det bara helt rätt. Jag kan faktiskt. Ja, jag kan. Allt är mitt självförtroende starkare än min självkänsla)

Har fått höra att jag sjunger fint, har en bra sångröst och är musikalisk. Får komplimanger om att jag är vacker, söt.

(Ja, mycket invändningar, men jag SKA skriva denna jävla lista, om det så ska bli det sista jag gör *iiiiiiih* osv)

Är viljestark, bra på att kämpa och behålla ljus syn på livet.

Jag är bra på att få andra att känna sig väl till mods, och sprider ljus i min omgivning.

(Nä. Eller jo. Jo!)

Jag är bra på att heala, utöva min andliga sida.

(Ett förtroende som ökats extremt mycket i vår)

Jag har fått höra att jag är en god människa.

Jag är bra på att ställa upp för andra människor, fick höra redan som liten att jag står upp för mina vänner i svåra situationer.

(Av lärare och behandlare, men får inte alla höra det? Svårt att veta... Men det tar inte bort det faktum att JAG har fått höra det)

Jag har fått höra att jag är klok och mogen trots min ringa ålder, och har både ett starkt sunt förnuft och emotionell intelligens.

(Där knep det i magen, jäddrar i min lilla låda, vågar jag ens skriva det där... Människor måste ju tycka jag är narcissistisk, ni vet hur tankarna går... Nej, jag är och kommer aldrig bli narcissistisk, på sin höjd att min självbild blir en liten bit under lägsta medel)

Jag är bra på att lugna människor.

Jag är bra på krocket och minigolf!

(Ha! Hur "ful" jag än var när jag gjorde det - vann jag!)


Är bra på att tänka nyanserat och friskt. 


(NEJ DET HÄR TAR VI BORT, DELETEDELETEDELETE... skämt åsido, och så vidare - lite självinsikt har jag allt)


Nu har jag skrivit EN HEL JÄKLA LISTA med BRA saker jag gör. Jag som var så värdelös. Men är det inte en ganska liten lista ändå... och dessutom stämde den knappt... nu slänger vi iväg såna tankar och accepterar det faktum att jag (borde) vara lika mycket värd som alla andra.


Nu är det er tur att skriva en sån lista!

--------------------------------

Hm... ja alltså. Kan inte blunda för det faktum att det känns fel. Känner mig patetisk. Det är ett stort steg för mig att skriva en sån här lista... Att jag faktiskt lägger upp det är en seger, jag trodde aldrig det om mig. Självföraktet skriker, jag velar länge men... Jag lägger nog upp det. Jäklar! Jag lägger upp det!

/ Yasmine