Gott nytt år!

De senaste dagarna har jag hunnit träffa släkten på mammas sida och fira jul (igen), skrivit på boken, blivit klar med min föreläsning (själva manuset), slappat, sovit och umgåtts med familjen. Imorgon är det nyår, äntligen dags att få träffa F igen! Spendera sista dagen på detta år med F och hans vänner och bara ha kul.

Någon som känns speciellt med just nyår, är att det var natten mellan 2011 och 2012 (alltså nyårsnatten) allt vände för mig. Som jag tog beslutet att släppa taget om mitt mörka förflutna. Sen blev det bättre. I två år har saker och ting stadigt gått framåt, givetvis med några fall - men vilken resa har inte det?

Och nu får jag inviga det nya året med mitt livs kärlek. Tänk att saker och ting kunde bli så här bra. Jag är så lycklig. Jag lever, på riktigt. 2014 ska bli ett riktigt bra år det med, ännu bättre! Ser så mycket fram emot allt som kommer hända.

Så...

GOTT NYTT ÅR PÅ ER!

Enda "bra" bilden på fyrverkerier jag kunde hitta i mina album...

Nyårslöften:

- Träna mer styrka för att få bukt med ryggen.
- Skriva klart boken.
- Starta eget företag.
- Äta noll gluten så magen läker.
- Leva för dagen, vara lycklig i stunden...
- ... och leva i kärlekens tecken, varje dag!

Värme och kärlek, Yasmine

År 2013 - resumé med hjälp av en lista med frågor.

Nu är det snart nytt år! Jag tänkte på något sätt därför summera år 2013, och tänkte använda mig av en sån där lista som cirkulerat i bloggvärlden! Here we go:

1. Gjorde du något i år du aldrig gjort förut?

Ja, det gjorde jag. En hel del skulle jag tro. Något exempel då... reste utomlands med någon annan än familjen, för att ta något! Och så gick jag kurser i andlighet och medialitet.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Enda nyårslöftet var att satsa på kärleken, and well, yes I did! 

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Inte i år.

4. Dog någon som stod dig nära?

Ja, dessvärre. Saknaden gör ont <3

5. Vilka länder besökte du?

Österrike, Estland, Finland... och Sverige!

6. Är det något du saknar 2013 som du vill ha 2014?

Jag vill satsa på att börja jobba, 25-50 % åtminstone! Så ja - saknar lön, kan man väl säga. Fast lite lön drog jag in på hjärnkoll, för något jag starkt brinner för! Pluspoäng.

7. Vilket datum från 2013 kommer du alltid att minnas?

VILKA snarare. Kommer alltid minnas 23/2, 25/4, 25/12 och säkert många fler. F kommer förstå varför jag just valde dessa datum ;)

8. Vad var din största framgång 2013?

Föreläsandet så klart! Att jag börjat arbeta för hjärnkoll, och att jag lyckats hjälpa människor med mina ord. Även att jag utvecklade den andliga biten och gick väldigt givande kurser.

9. Största misstag?

Hm... vad kan det vara. Kanske att jag slösade lite väl mycket pengar på onödigheter i början av året.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Förkyld/sjuk/sönderstressad fyra gånger. Ack och ve, men frisk har jag blivit efter varje gång!

11. Bästa köpet?

Hmmmm....... Biljetten till Österrike!

12. Vad spenderade du mest pengar på?

Resor, fest, fika, upplevelser.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Åh ja! Har varit otroligt glad i år! Vänner, familj, upplevelser och framförallt min älskade pojkvän.

14. Vilka sånger kommer alltid påminna dig om 2013?

Hm... vilka skulle det vara. Säkert "wake me up" med Avicii, för den spelades så mycket. Och Kathy's song, Push play, dancing barefoot och damn you, för att jag sjöng dem så mycket. + en väldigt speciell sång jag själv skrivit till en väldigt speciell person.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

GLADARE! Så lycklig som jag varit i år har jag väl aldrig varit.

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Hm... vad skulle det varit. Skrivit lite mer på boken kanske, så jag skulle kommit längre i den.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Stressat!

18. Hur tillbringade du julen?

Med familjen, släkten och pojkvännen, den bästa julen jag haft. Åt mat, bytte julklappar och skrattade massor.

19. Blev du kär i år?

OM jag blev! <3

20. Favoritprogram på TV?

Hm... paradise hotel. Skämt åsido... vad skulle det vara... Gustavsson tre trappor eller kanske idol. Fast idol är inte så jäkla bra egentligen, men jag följde det i alla fall.

21. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?

Hatar gör jag sällan, men jag svarar nej även om det handlade om att "enbart" ogilla.

22. Bästa boken du läste i år?

Den nionde insikten!

23. Största musikaliska upptäckten?

Tror inte jag började lyssna på något jag inte lyssnat på tidigare faktiskt. Lyssnade lite mer på Garbage och Lana Del Rey än jag gjort tidigare.

24. Något du önskade dig och fick?

Världens bästa pojkvän, en normal mobil som inte är stenålders, kärlek, lycka och ett bättre liv.

25. Något du önskade dig och inte fick?

Njäääeeee... Önskade mig att vinna 100 tusen på lotto, men inte fick man det!

26. Årets bästa film?

Weekend!

27. Vad gjorde du på din födelsedag i år?

Firade med släkt och familj.

28. Finns det något som skulle kunnat gjort ditt år ännu bättre?

Bättre ekonomi och en korsett. Det får bli nästa år.

29. Vad fick dig att må bra?

Vänner, familj, pojkvän, känslan av att lyckas, att hjälpa människor, känna att självkänslan förbättrades, att resa och ha kul, att skratta, att skriva, att sjunga, andlighet och KÄRLEK!

30. Vem saknade du?

Saknade L så klart. Och F när man varit ifrån honom lite väl länge.

31. De bästa nya människorna du träffade?

Min kära pojkvän utan tvekan! Och så träffade jag ett par vänner jag tidigare bara haft annan kontakt med, men aldrig träffat. Och så klart alla fina människor på mediumkursen!

Så där! Det var mitt år i enkla drag. Ser otroligt mycket fram emot 2014, 2013 var ett dunderår men nästa år ska ta nya höjder! Så mycket jag vill göra, som jag drömmer om att göra, och som jag SKA göra. Nu gäller det att fundera ut ett par nyårslöften och se om de kan hållas... Återkommer när och om jag lyckats tänka ut några!

Ljus och kärlek, Ysmys <3

Nu är den bästa julen ever över, men gla' är jag!

Har haft en alldeles utomordentligt underbar julafton, juldag och annandag jul! Tack som frågar.

Fick sova ut i tisdags, duschade och fixade mig halvt i ordning. Sen dök älskade F upp hos mig, och vi kramades massor av gav varandra juliga pussar. Vi kikade på Kalle och jag sminkade mig och klädde på mig min röda klänning. Vid fyra drog vi till farmor och farfar, och började med att äta julmiddag. Mätt som bara den blev man. Min släkt är ju lite speciell, fast på ett bra sätt, alltid många skratt. Och helt underbart att få visa upp min pojkvän. <3

Efter maten blev det julklappsöppning, och jag fick många fina klappar av alla. En hel del pengar as well, välbehövligt. Fungerade väldigt bra med alla ihop, och jag riktigt njöt av den fina stämningen och av att få spendera julafton med F. Verkar som resten hade det bra också. Efter prat, skratt och gos med F, kikade vi på Svensson Svensson (as usual) och jag kan ungefär alla repliker. Alltid lika skoj. Mycket nöjd med kvällen, och man somnade gott på kvällen bredvid sin kära.

Jag och mitt älskade hjärta på julafton <3

Dagen efter hade jag och F lite eget julfirande där vi delade ut resten av julklapparna, fick världens finaste julklapp av honom. Väldigt fin dag, kände bara en fullständig lycka. En sån lycka jag inte trodde jag skulle få uppleva, men som F har givit mig. Det är den största gåvan av alla, att få dela livet med honom. Underbar dag, och så fick vi somna och vakna upp tillsammans en gång till. Dagen därpå åt vi frukost, och F åkte några timmar innan jag skulle till Uppsala för att träffa A. Tack älskade killen min för två helt fantastiska dagar, du ger mig all lycka och kärlek jag behöver <3

Jag och A var och shoppade på mellandagsrean när jag anlänt till Uppsala, i Gränby centrum. Fick med mig en (fake)skinnkjol och en svart kofta, väldigt bra köp! Enbart 175 kronor för båda. (Modeblogg, here we go). Sen åt vi mat när vi kommit tillbaks till henne, pratade och skrattade massor. Och så det lustiga - vi skulle ha filmkväll, bestämt sen några veckor tillbaka, och se på sällskapsresan. Som vi tänkt hyra. En film som man bara var tvungen att se, enligt A. "VA?? Har du inte sett SÄLLSKAPSRESAN???!!". Men då gick den faktiskt på TV igår, precis den delen som A ville att jag skulle se främst. Den var skoj, och så åt vi glutenfria chips och drack cola medan. Vi somnade framåt halv ett-ett.

... och så skulle jag upp 8. TRÖTT! Åkte iväg till teamet för att träffa K, väldigt bra samtal blev det. Och innan jag åkte hem, hann jag träffa F ett par timmar över lunch/fika - mysigt <3 Väldigt fin stund. Kom hem runt halv tre. Har hunnit kika min FB, äta och somna i soffan. Och kika när någon vann 500 000 på TV.

Ska nog fortsätta lite på föreläsningsarbetet ikväll, om jag orkar.

Hoppas ni haft en fin jul ni med!

Nu längtas det efter nyår, SKÅL!

/ Ysmys

Lista på det jag hunnit med + GOD JUL!

För att förenkla resumén av den senaste veckan, gör jag en lista:

- Träffade F efter sist jag skrev, och hade sång innan. Kul att se hur man utvecklas! Jag F hade en väldigt fin helg.
- På måndagen var det dags för konsert. Vi samlades i musikrummet klockan två och repeterade, sedan var det en lång nervös väntan. En kvart innan det började dök mamma och F upp, så fint att de ville komma och lyssna. Konserten började med mig, solo, nervöst. Men det gick bra! Och vi i musikgruppen gjorde också riktigt bra ifrån oss, nöjd som bara den! Efteråt blev det julmat (glutenintoleranta jag kunde bara äta julgröt, men men) och prat vid matbordet. Runt sju drog vi oss hemåt, jag, mamma och F. F och jag fick då ett fint dygn ihop <3
- Träffade min vän F i Stockholm på onsdagen, i hennes lägenhet. Vi drack glögg, åt middag, pratade och bytte julklappar. Fick fina hudvårdsprodukter hon tillverkat själv, tack vännen! <3 Var en trevlig dag.
- Hunnit med de flesta julklapparna, de är inslagna och klara. Bara två-tre stycken till ska ordnas färdigt, idag!
- Fint dygn med F från fredagen till lördagen, många underbara samtal och gos. <3
- Fest hos J på lördagen, träffade M3 lite innan för att äta middag och prata, sen begav vi oss till J. Trevlig och rolig kväll, en del alkohol, snittar, mycket prat! Dock var både J och M3 sjuka mot kvällen, stackarna. Tack för kvällen fina ni! <3
- Pysslat med healing!
- 5 månader sedan L gick över till andra sidan. Saknar dig tjejen <3

Har mått bra för det mesta, förutom några dagars dippar. Men för det mesta väldigt bra!

Och idag ska det sista i julklappsväg fixas, + skriva på föreläsningarna i vår. Kommer bli en lugn dag. Imorgon kommer F tidigt på morgonen för att fira jul med oss, så mysigt! Vi stannar hemma lite längre i år, kikar på Kalle och så, innan vi åker till farmor och farfar för julmiddag och julklappsöppning som vanligt. Kommer nog bli en superfin dag.

Skriver mer när allt juligt är klart!

-----------------------------------------------

God jul fina ni! Hoppas ni alla får ett riktigt trevligt julfirande <3

Bild från förra julen, såg lite annorlunda ut då. Lite festlig julsminkning!

HEJ! Stress-stress-stress. Men jag mår bra, det gör jag!

Jag har varit rätt effektiv de senaste dagarna, beställt + tillverkat julklappar tills (citat jag skrev till F) "jultomtar sprutar ut öronen på mig", vilket känns bra. Inte det sistnämnda kanske, men det är mer en metafor, om ni inte redan listat ut det. Nu är det bara några julklappar kvar, och jag har ca 2 lediga dagar fram till jul att ordna dem på!

Men ja, det är stressigt. Den berömda julstressen. Hinner inte skriva så mycket mer än att jag mår bra, har kört tre dagar glutenfritt, ser fram emot den kommande tiden och känner mig rätt nöjd över mig själv och vad jag hunnit med.

Imorgon ska jag sjunga på teamet som jag gör på fredagar, träffa F sen och åka tillbaks till Idealis med honom. Ska bli väldigt mysigt! På söndag dyker förhoppningsvis min kära vän M3 upp, på måndag är det konsert och efteråt kommer älskade F med hem. Nervöst. Konserten alltså, att träffa F är pirrigt på ett mysigare sätt. På onsdag ska jag träffa min vän på samma bokstav, F alltså. Sen på torsdag får jag tid över till julklappsfix igen.

Och nu insåg jag precis att jag har en till grej att göra, hallelujah, måste kila!

Skriver när jag har tid, förhoppningsvis innan jul. Troligtvis innan jul.

Må så gott, kramar till er alla! <3

Känslor, kärlek och roliga besked

Nu är jag hemma efter en mysig vecka i Uppsala!

Träffade M1 i onsdags, och vi hade det väldigt bra, pratade, satt vid hennes dator och så fick jag en tidig julklapp. Jag hade haft en begynnande ångest i kroppen hela dagen, så när jag satt på bussen hem bröt den ut och det första jag gjorde när jag kom hem var att gråta och krama om mamma. Osäker på varför jag hade ångest från tisdags till torsdags, flera orsaker kanske. Mestadels var det bara en känsla, och jag försökte intala mig att känslor inte är farliga. Och istället för att strida emot känslan, få bort den till alla pris, försökte jag låta den vara där bara. Sakta rida ut den. Jag, som har en rädsla gentemot känslor, har alltid velat få bort en negativ känsla fort. Men jag inser att mitt analyserande och min överdrivna vilja att få bort en känsla snabbt, är till min nackdel. Jag förstår nu att känslor går över. De är inte farliga. Låta dem finnas där. Inte sagt att det är lätt, men jag förstår att ju mer jag tidigare försökt få bort dem, desto värre blir dem, för då blandar jag in min rädsla. Och rädslan är min värsta fiende. Jag ska försöka fortsätta göra på samma sätt, och en dag kanske jag inte längre är så rädd för känslor. Jag är på väg, men det är en bit kvar. Det viktigaste är nog att jag har insikterna, och jag fortsätter försöka tänka "skitsamma!", inte göra så stor grej över att jag är en människa med känslor.

Torsdagen fortsatte på samma spår, och lättnaden i det hela var att jag inte skulle behöva sitta hemma med mina känslor. Jag hade nämligen planer för dagen, i Uppsala. Jag åkte in till Uppsala, till psykiatrins hus, på kvällen för en "överbryggande måltid" med hjärnkoll. Tanken var att brukare (patienter) och vårdpersonal skulle få ha en dialog över en måltid, för att diskutera brukarinflytande. Vi slog oss ned i samma sal som jag föreläste i för en månad sen, och E berättade om kvällen. Vi brukare skulle sedan resa oss upp och välja ut en person som satt ned i publiken, som då var vårdpersonal. Jag kom att välja P, min gamla behandlare på BUP! En av dem som slutade behandla mig innan saker gick riktigt snett, och som jag uppskattade mycket. Vi pratade bort två timmar över en tallrik julmat, och jag fick oerhört mycket peppande ord. Han sade att det riktigt lyste om mig, och att han imponerades över min resa. Sådant man behöver höra för att påminnas. Han hade även en idé som jag tyckte lät riktigt intressant, kanske berättar om den någon gång när den blir verklighet.

Efter måltiden begav jag mig äntligen till F, och det blev ett oerhört fint möte. Kände nästan direkt hur ångesten släppte och glädjen och kärleken fyllde mig. Vi gick hem till honom och spenderade timmar med att bara hålla om varandra. Det blev en oerhört fin helg hos F. På fredagen gick jag (i snörusk, hua!) till stan för att ha sång på teamet, vilket var roligt. Om man bortser från vädret. Var tvungen att ta bussen tillbaka för att slippa förkylning, då jag inte hade någon mössa. När jag var tillbaka, blev det att stanna inne ända till söndagen, och ha film-mys, idol-mys (eller ja mys och mys, Kevin vann ju tyvärr, kanske inte lika mysigt) med julmust och choklad. Vi fick sova ut länge på morgonen och pratade massor. En semester från ångest och jobbiga känslor! Vi har sådan positiv effekt på varandra, jag och F. Älskling, tanken på dig får mig att aldrig ge upp. Du är så viktig för mig, jag trodde aldrig att kärlek kunde bli så här stark. Men det kan den, det har vi bevisat. Jag kommer alltid ha dig i mitt hjärta, du lyser upp min värld. Jag älskar dig hjärtat. <3

I söndags kom jag hem runt halv fyra, och hade en lugn och skön kväll. Igår var jag iväg till musikgruppen, en väldigt bra musikomgång! Fick två otroligt roliga besked, för det första kommer jag delta i en teaterutbildning i vår (vilket jag kan berätta om mer när det är helt klart). Och sen fick jag veta att jag har 3 (!) föreläsningar i vår planerade redan, för läkarstudenter (vilket känns bara så fantastiskt roligt, det är ju sådana målgrupper man vill vara med att påverka!), så jag kände mig väldigt glad hela gårdagen. Fikade med A och M efteråt på Storken i Uppsala, fina samtal, mycket skratt. Tog bussen hem halv sex.

Idag ska jag leta julklappar, är ju bara två veckor kvar... Lite bråttom kanske möjligtvis eventuellt. Och så kan jag tillägga att jag har en aning om vad mina magproblem kan bero på. En tanke P hade under middagen. Gluten-intolerans. Vore inte roligt alls att behöva anpassa all mat efter det, men då kanske jag slipper göra gastroskopin. Testar glutenfritt i en vecka nu och ser om det blir bättre.

Nu ska jag messa F och leta julklappar! Ciao <3

Trevliga dagar!

Nu sitter jag tillfixad och klar, ska bara äta, sedan är det dags att bege sig till Bålsta. Först för att träffa G, mammas väninna, sen kilar jag över till M1 för att umgås med henne. Tills maten är klar, tänkte jag passa på att uppdatera lite!

Stack ju iväg till Stockholm i fredags, åkte söder om stan dit BDD-träffen skulle hållas. Mötte upp en av tjejerna, och vi gick hem till henne. Väldigt trevliga människor fick jag möta, vi åt god julmat och pratade bort tiden. Drack glögg och åt pepparkakor. När man tänkte att klockan kanske möjligtvis var 11, var den halv ett. Senare på kvällen kom en till person som stannade till fyra på natten. Mer prat blev det, sen somnade jag i sängen och kände mig allmänt tråkig, men det var ju rätt sent. Klockan halv fem gick vi alla och lade oss för att sova för natten, och jag var väldigt nöjd med kvällen.

Dagen därpå steg vi upp och åt frukost, sedan tog jag mig tillbaka till Bro när jag fixat mig färdig. Pappa hämtade mig där, och vi inhandlade lite mat på centrumet där, innan vi åkte hem. Väl hemma hann jag duscha och ta det lite lugnt, innan jag hämtade upp älskade F vid hållplatsen. Ett kärt återseende med mycket pussar. Vi åt mat med familjen, sen fick vi lite egentid, supermysigt! På kvällen drack vi vin och åt kladdkaka med exakt sju ljus på. Jag var vid det laget lite överdrivet flummig, inte så mycket för alkoholen, utan jag var rätt trött. Vi somnade i varandras armar runt ett (?), och fick sova ut lite i alla fall.

Dagen därpå gick jag upp nio för att boka ett bord på Krägga Herrgård, där vi tänkte äta lunchbuffé. Pappa arbetar där som kock, därför blev det billigare just nu. Årets andra julbord! Vid halv ett stack vi iväg med bilen och hittade rätt ganska lätt. Väldigt mysigt ställe var det, riktigt romantiskt. Vi drack först glögg i något slags allrum, sedan gick vi in till lunchrummet där det var väldigt elegant. Snacka om att man blev mätt efter två portioner, sen återstod också dessert. Men oerhört gott, riktigt fin mat om man tänker på upplägget också. Vi betalade och åkte hem runt halv fyra, och kom hem väl till att mormor och morfar dykt upp för att äta lussekatter mamma bakat. Väldigt mysigt, vi tände ett ljus för första använt och sen... dog strömmen. Och var borta i mer än fem timmar (...). Så det blev att fika till lågan av ljus, och umgås lite med F i mörkret innan vi gick mot busshållsplatsen enbart upplysta av en ficklampa och stjärnorna. Fast det lät ju rätt romantiskt, faktiskt. När jag lämnat av F efter många avskedspussar, gick jag tillbaks och försökte fördriva tiden tills strömmen var tillbaka.

I måndags var det musikgrupp, trevligt att träffa gänget igen. Vi körde på våra konsert-låtar för att öva. Många skratt blev det! Drog mig hemåt vid fyra efter att ha kramat om A och M, och fick mitt i allt ett väldigt roligt samtal. Får berätta mer om det sen. Väl hemma åt jag och tog det lugnt, pratade länge med M3 i telefon på kvällen.

Igår tränade jag faktiskt för första gången på länge, dammsög gjorde jag också. Fick ångest framåt eftermiddagen som vägrade släppa helt, men den gav med sig lite när jag satte mig vid pianot och spelade. Musik är verkligen helande, och jag är glad att jag lärt mig tekniker för att hantera ångest. Gjorde en del nytta under dagen ändå, och hade ett långt fint samtal med M2 på kvällen. Så härligt att få prata med henne igen.

Och nu sitter jag som sagt och väntar på maten som är klar om fyra minuter ungefär. Imorgon ska jag på ett event hjärnkoll håller, en middag med brukare och personal. Det ska spenderas tid med F också, och på lördag ska jag på en kurs i kosmologi och kinesisk medicin. Väldigt intressant!

Ha det fint så länge kära vänner, kramis! <3

På språng till Stockholm!

Ett nytt på språng-inlägg. Hinner inte skriva så mycket då jag strax ska till Stockholm för att delta i en BDD-träff ett forum anordnar (BDD = dysmorfofobi, det jag hade tidigare), ska bli superroligt att få träffa dem!

I veckan har jag hunnit bli frisk, skriva massor, kika lite på film och igår var jag i Uppsala. Först för att träffa F på teamet, och sedan för att träffa min älskade pojkvän för första gången på mer än en vecka (!!), snacka om ett väldigt kärt återseende med massor av gos, kyssar och prat <3 Hur mysigt som helst. Kom hem idag efter att jag haft sång och samtal med K, och har hunnit vila lite hemma, duschat, packat och ska strax äta middag.

Sen blir det avgång! Fullt upp sedan i helgen med att käraste F kommer hit, och sedan kommer M3 på söndag. Men på måndag får jag försöka skriva igen!

Ha det bäst <3 Ciao!

När Yasmine försöker beskriva krämpor i kroppen...

Min mor brister alltid ut i skratt när jag berättar om min smärtande kropp. Inte för att jag har ont, det är ju inte särskilt kul, men hur jag beskriver min kropp som gör ont (när den gör ont). Hon tycker att mina beskrivningar är one of a kind, och att en väldigt blasé läkare som tröttnat på sitt yrke genast måste tycka arbetet blir mer intressant när jag är patient.

Ungefär så här kan det låta:

"Det känns som min kropp håller ihop med hjälp av spikar och muttrar, och just nu känner jag hur åtminstone en eller två spikar håller på att lossna. De åker ur långsamt, känns som att någon ska åka ur helt snart".

"Det känns som mina luftrör typ är en taggsvamp, med taggarna inåt"

"Det känns som om mitt inre är helt bortdomnat, jag känner inte var min mage sitter"

"Det känns som mina organ ska åka ut genom alla befintliga hål, som om tarmarna bara hänger kors och tvärs där inne"

"Det känns som min mage är ett stort hål. Vissa känner att de har ett hål i själen, jag har liksom ett hål i magen"

... det sista sade jag typ igår. Jag kan förstå vad min käre mor menar. MEN DET ÄR JU SÅ DET KÄNNS!! Kan inte beskriva det annorlunda. Det här blev ett väldigt lustigt inlägg. Kan förstå BUP's teorier om schizofreni, när jag läser mina beskrivningar. Fast jag tror det snarare handlar om min litterära förmåga som gått wild'n'crazy.

Är för tillfället dunderförkyld. Känns som att jag har ett svart moln i näsan och som om halsen sitter några meter ner. Fast det börjar bli bättre. Med hjälp av:

- vitlök. Jag stank igår kan jag säga, men hey, jag är förkyld.
- healing! Reikin kommer genast till användning.
- esperitox, eller hur det nu stavas. Förkylningspiller.
- mycket sömn.
- varma duschar/bad.
- käääääääärlek.

Hoppas på att bli frisk, helst... nyss.

Nu ska jag göra lite annat göttigött, messa med min pojkvän till exempel och skriva lite på... något.

Hälsningar från YsNYS!

<3

På reikikurs i Göteborg.

Nu sitter jag hemma hos käraste F med min dator framför mig, vi har lite skrivartajm. Tänkte därför berätta lite om helgen och hur jag haft det!

Det var att gå upp tidigt på fredag morgon, klockan 5 närmare bestämt, hua hua. Planet skulle gå klockan åtta har jag för mig, fast det blev en försening. Flygturen var trevlig, och landningen är det bästa ögonblicket på alla flygturen, oh yes! Nästan lite som Gröna lund. När vi anlänt mötte vi upp I på parkeringen i GBG, och åkte med henne hem för att fika lite. Vi packade sedan upp, pratade massor och hann vila en stund. Väldigt trevlig dag och kväll hade vi, åt fisk till middag och drack vin som vi åkte iväg för att köpa. H, deras väninna, kom över för att prata då vi har en del gemensamt. Väldigt givande samtal, och andlig energi i luften. Vi gick och lade oss efter att ha sett resultatshowen i idol, och jag messade finaste F lite, som jag önskat jag kunde packa med i resväskan.

Dagen därpå fick vi gå upp rätt tidigt med, fast inte lika tidigt som dagen innan kanske. Åt frukost och gjorde oss redo för att resa in med tåg till GBG (vi bodde med I en bit utanför). Klockan tio i elva mötte vi upp Ö, kursledaren och mammas vän, vid hållplatsen där han bor och lokalen fanns. Så roligt att få träffa honom! Vi gick direkt till lokalen, småpratade lite och startade sedan kursen. En helt otroligt givande och lärorik dag med teori, praktik blandat med matpauser och samtal om andlighet. Teorin var väldigt intressant, har lärt mig otroligt mycket om reiki och healing. Sedan blev det praktiska övningar, vilket var väldigt roligt! Vi fick lära oss positionerna, och jag insåg att mina små "energi-kickar" jag haft i en vecka innan berott på att mitt andliga jag förberedde sig för kursen. Jag förlorade helt tidsuppfattningen när jag healade mamma, nästan läskigt, trodde två minuter gått när det gått en kvart. Fick så mycket energi, för energin när man healar kommer ovanifrån och inte från en själv, så man får in mer energi även när man healar. När det var min tur att bli healad av mamma sen blev jag istället lugn och avslappnad och somnade faktiskt, vaknade frusen (vilket man kan bli) men lugn.

När vi ätit middag i lokalen med mackor vi köpt med oss och pratat lite, avslutades kursen med att jag och mamma blev initierade med reikikraften. Det är något man sedan bär med sig hela livet, och jag kommer nu kunna heala både mig själv och andra till att må bättre. Som i alla andra yrken finns det etik och moral vi också pratade om, och det är inte tillåtet att till exempel säga att du som healer kan bota någon. Känns så oerhört roligt att ha fått denna utbildning, och nu kan det börja "på riktigt". Vi gick hem till Ö för att dricka te och prata lite till, innan vi gick åt varsitt håll och jag och mamma tog tåget tillbaka. På kvällen hann jag äta kvällsmacka och smsa med F, innan vi somnade. Blev rätt sent. Hade ont i halsen och blev lite rädd för att det var något sjukt på G, men jag healade mig själv innan jag somnade så det försvann. Dagen efter hade jag inte ont i halsen längre.

På söndagen blev det en ta-det-lugnt-dag då jag, mamma och I mest pratade och hade mycket givande samtal. Vi åt middag vid 4-5 innan vi skulle åka. Dock hade tiden till flyget missuppfattats, så när vi upptäckte klockan 20 i sex att vi skulle åkt halv sex, blev det bråttom. Men det gick bra, och vi hann med. Tack för en supertrevlig helg I, och tack för att vi fick vara hos dig!

Efter att ha flugit en timme, landade vi på Arlanda och mötte upp pappa på parkeringen som skjutsade oss tillbaka till Idealis. Blev ett kärt återseende med lillebror hemma, och vi pratade en hel del.

Så nöjd över helgen!

Igår var jag på musikgruppen, vi hade det hur roligt som helst. Pratade lite med M3 på kvällen och messade med F. Och nu sitter jag hos pojkvännen min och ska strax skriva vidare på annat!

Ha det så bra alla ni därute, så får jag skriva mer snart! <3

Ett litet inlägg innan läggdags, imorgon bär det av till GBG!

Hej hej hallå!

Tänkte bara skriva lite kort innan sömnen väntar.

Träffade K igår, blev ett bra samtal om känslohantering och vi ska jobba vidare med lite övningar i terapeutiskt stuk. Känns skönt. Nya, ännu bättre tider, är på väg. Nu gäller det bara att ta sig igenom det som är skrämmande, innan det blir mindre skrämmande.

Har varit hos F sen samtalet, kom hem halv sex idag. Vi har haft det supermysigt och mest gosat och sovit och pratat skojiga saker. Njuter så oerhört mycket av att vara med honom, känner mig alltid så fri, lugn och lycklig när vi är tillsammans. Tack för dagarna älsklingen <3

Imorgon blir det att stiga upp klockan 5 (!!!!!!!), göra sig i ordning och sedan går planet till Göteborg... några timmar senare, minns inte när. Vi ska hälsa på mammas vän I, gå på healingkurs och ha det bra. Ser fram emot resan supermycket!

Nu ska jag äta något litet, packa helt klart och sen sova.

Ha det bäst ni alla!

Ciao <3

Lite kort om de senaste veckorna + att hantera och sluta tämja känslor

Hej allesammans!

Nu har några veckor gått, och jag har inte uppdaterat så mycket. Trots en del stress som påverkat negativt, har även fina saker inträffat. I torsdags förra veckan fick jag äntligen träffa min fina vän A igen, och vi hade en girls-evening med prat, skratt, Sissela Kyle-DVD och mackor. Alltid lika roligt att få träffa henne. Dagen därpå hade jag sång på morgonen, vilket var härligt, och direkt efter slog jag mig ned på Bålsta-bussen där älskade F redan satt och åkte tillsammans med honom hem till Idealis. Jättemysig helg hade vi, mycket prat, kärlek, gos och skratt. Såg på Idol på kvällen, blev trött rätt tidigt och betedde mig nog lite lustigt med små fniss-attacker och prat i nattmössan. Men kul var det. Dagen därpå bestämde vi oss för att ha skrivardag, vilket dessvärre ledde till en dipp då jag kom in på känsliga ämnen med skrivandet. Tänkte utveckla den biten i slutet av detta inlägg.

Jag har även varit på kryssning med min käraste F, till Tallinn, för att fira vår halvårsdag. En otroligt fin resa! Vi åkte på torsdagen, åt finmiddag på kvällen med vin/öl. Tog oss någon drink vid baren lite senare, innan vi gick tillbaks till hytten. Dagen därpå fick vi vakna rätt tidigt för att komma i land vid tio (Estländsk tid), det var rätt kallt, mycket kallare än det var i Sverige. Vi åt buffé (eller ja, det kallades buffé, men man fick betala för allt man skulle ha separat ^^) i någon galleria, gick sedan vidare och kikade runt i Tallinn på alla byggnader och miljön där. Besökte en kyrka, gick upp på en utsiktsplats och tog massor av kort. Vi åt middag på en medeltidsrestaurang, vilket var supermysigt! Dock lite lustigt att man får frågan om man vill ha svensk mat, jag menar, det kan man väl äta i Sverige. Efter mat och mysiga samtal blev det lite stressigt till båten igen, och vi kom på i (jag skojar inte) sista sekund (!!). På kvällen hade vi en liten gåvoceremoni i kärlekens namn, och vi somnade någon gång vid tio, elva (?) med kläderna på. Vi var nog rätt trötta. Vi kom i land dagen därpå klockan tio, och då begav vi oss tillbaka till centralen. En oerhört fin resa med den bästa jag vet! Hihi, ett halvår redan, det absolut bästa halvåret någonsin. Känner bara starkare och starkare för den människan, finns inte ord för hur mycket jag älskar honom.

Nu kommer vi då till den lite kruxiga delen, som är positiv, men känns väldigt jobbig nu. Jag är i en ny fas av min utveckling framåt. En del som på något sätt blir en "breaking free" period. Efter år av övermedicinering och traumaproblematik som lett till avtrubbning, har jag börjat känna känslor igen. På riktigt. Jag är inte längre likgiltig. Jag känner glädje - då jag bara vill skratta och le. Jag känner kärlek - så starkt att jag förvånas över att man kan känna så mycket kärlek. Men jag känner också känslor som varit tabu för mig. Som jag under alla år har tämjt och kontrollerat. Nu är dessa känslor så framträdande. Det handlar om ilska och sorg. Jag har bara kunnat känna dessa känslor som ångest, och uttrycka dem i irritation. Och de senaste veckorna har jag gått runt i en förvirring, alla känslor bara åker hit och dit, blir ett blurr. Jag gråter lite titt som tätt. Ibland gråter jag utan att veta om jag egentligen är ledsen. Efter ett samtal med änglamorbror under en meditation - när jag var som allra mest förvirrad - började jag inse vad problemet är. Problemet är inte att jag känner dessa känslor, jag har all rätt att känna ilska och sorg på grund av det jag varit med om. Problemet är att jag fortfarande gör allt för att kontrollera, tämja känslorna.

Jag läser en bok nu som heter "drunkna inte i dina känslor". Den handlar om det man på senare tid börjat tala om, så kallade "HSP"-personer (highly sensitive persons), eller "starksköra" som det kallas i boken. När jag påbörjade boken blev jag oerhört medveten. Där står det att en människa med såna känslor som jag bär på, kanske inte alltid är i nytta av att veta varför känslorna kommer. Eller att få dem under kontroll. Utan istället kan man bara låta känslorna komma, "smaka" på dem, känna dem, och låt dem tona ut. Dessa känslor kommer stanna om jag inte låter de finnas där ett tag, och får ut dem. Även änglamorbror sade detta. "Låt dem komma. Det du kan göra är att dela upp dina känslor i 'Yasmine - idag' och Yasmine - i det förflutna' för att förstå om det är du idag som känner vissa känslor eller om det är barnet du var. För att få ett hum om det. Annars - känn dem, uttryck dem, släpp ut dem. Det kommer leda in dig på ytterligare ett nytt spår, som kommer göra dig ännu mer hel som människa!". Jag vet ju allt detta egentligen, jag har kämpat enormt med mina tankemönster och på många sätt är jag fri och hel som människa. Kanske är det, det allra sista, jag nu måste låta komma ut, för att stärka mig. Och göra så tvångstankarna försvinner ännu mer. Ingenting blir någonsin fullständigt, det är min resa som är viktigt, men det här är ännu ett steg på min resa.

Jag ska prata med min psykolog för att få stöd i denna bearbetning, och med eget hårt arbete och en inre styrka vet jag att det går. Det känns bara ovant och därmed skrämmande och jobbigt nu. Jag får låta det vara så. För jag kommer komma ut fridfullare på andra sidan.

Jag ska försöka låta er vara en del även på denna resa, genom att uppdatera och skriva om hela känslobiten.

Man får gråta.
Man får vara arg.
Jag har en anledning att känna dessa känslor.
Nu gäller det Yasmine -
släpp kontrollen.

Värme och kärlek, Yasmine

Resumé av föreläsningen jag hade i psykiatrins hus, 4 november

Hej alla fina!

Jag tänkte tillägna detta inlägg min föreläsning i måndags, sen har det ju hänt andra fina och roliga saker jag också vill berätta nu när den värsta stressen lagt sig, vilket jag tänkte göra i nästa inlägg! Ska iväg till min fina vän A om några timmar, och fredagen och lördagen kommer spenderas med min älskade F, sen vill jag ta mer tid till att skriva.

Jag i föreläsningssalen

Jag i föreläsningssalen

Dagen innan föreläsningen kände jag av nervositeten för första gången. Liksom inför min förra föreläsning kommer inte känslan av att vara nervös förrän precis innan dagen D, vilket är väldigt skönt på många sätt. Men dagen innan hade jag nog lite rampfeber. Min positiva ådra ville känna "jaaa, vad roligt, jag är sååå pepp!!" och när jag inte riktigt kunde känna det fick jag lätt ångest, borde man inte känna så? Det skulle ta att båda mina föräldrar fick höra mina tankar, kollat lite roat på mig och sagt "eh, nej, skulle du känna så vore det mest konstigt, klart man är nervös innan man ska stå på scen" och jag förstod att jag haft lite höga förväntningar på mina känslor. "Jag är nervös, skitsamma!" tänkte jag då istället, och den inställningen är något jag senare skulle berätta för min publik. Något som funkar. Inte förstora upp känslorna, bara låta de finnas där.

Sov gott under natten, vaknade pigg, kunde få i mig lite mat i alla fall. Sen tog jag bussen till Bålsta och blev upphämtad av mamma som körde oss båda till Uppsala. Vi pratade bort nervositeten lite i bilen, men när vi parkerat bilen och stigit ur då började jag darra. Shit, snart ska jag stå på scen. Vi gick in i psykiatrins hus, mötte upp finaste F och jag kände hur nervositeten släppte lite när jag fick krama honom och förbereda mig lite på toaletten. Vi gick in i Gunnesalen, slog oss ned i publiken som lyssnade på en föreläsning innan min. Sen var det dags. Jag gick ned för trapporna, fram till min plats och förberedde mikrofon, papper och vattenglas. Där och då nådde nervositeten sin högsta punkt. Jag hörde då änglamorbror säga till mig, att allt kommer gå bra Yasmine. Du behöver inte vara orolig. Jag sänder energi till dig nu. Sen blev jag presenterad. Började prata. Och sakta försvann det nervösa. Den första biten fick jag en känsla av att jag såg nervös ut (vilket jag sedan fick höra inte stämde), sen fick jag istället en adrenalinkick och kände hur allt bara flöt på. Kände respons från publiken redan där. Tiden flög iväg, jag hade riktigt roligt då jag stod där samtidigt som jag ville förmedla ett viktigt budskap. Biten med min pojkvän i föreläsningen kändes allra starkast, och det var där jag var mest rädd att tappa bort mig, men det flöt på. Och när slutet kom tänkte jag "fasiken, kan ju inte ha stått här i mer än tio minuter, har jag missat något?!" men klockan visade på 25 minuter över 2, och det fanns fem minuter kvar för frågor.

Efteråt kom den allra finaste biten, den som ger mest. All respons. Först frågor från publiken jag skulle svara på inför alla, väldigt bra frågor och jag försökte svara kortfattat. Efter frågorna kom människor från publiken fram och ville berömma och prata, jag blev så rörd och jag kände verkligen hur mitt budskap gick fram. Hur jag faktiskt hjälpt människor på den tiden. Alla människor som kom fram var lika viktiga, och jag värderar deras ord högt. Nästan lite omvälvande. Kände sån glädje inom mig.

När alla som ville fått komma fram och ställa frågor eller prata, gick jag ut till A, F och mamma som stod utanför. Förövrigt kom även min psykolog, en till från teamet, och mammas vän Y till föreläsningen. Kramade om A, sen körde mamma mig och F till IKEA där vi fikade. Alla tre ett tag, sen gick mamma och handlade lite medan jag och F fick vara själva. Så fint samtal blev det. Var ovärderligt för mig att mina närmaste kom, och underbart att F var med och fick höra den starkaste biten, den om honom. Fick massor av fin feedback från honom med om föreläsningen.

Resten av dagen var jag lugn och glad, stressen hade släppt ordentligt. Var nog bra att jag fick fokusera enbart på ett fåtal saker veckorna innan. I tisdags var jag inne i Uppsala för att lyssna på en annan föreläsning, och träffade även på P, som jag hade på BUP. Minns honom med värme, han behandlade mig innan saker och ting gick snett. Hade även ett väldigt fint och givande samtal med en person som kom på min föreläsning i april, kändes otroligt roligt. Åt lunch själv, hade ett samtal med K (min psykolog) och det kändes oerhört kul att få ännu mer fin feedback på föreläsningen. Känns så häftigt om man tänker på hur det var för bara ett par år sen, att jag faktiskt åker till och från Uppsala helt själv, äter lunch själv, och bara pratar spontant med de människor jag stöter på. Tanken på det får en att känna sin inre styrka.

Det mesta är positivt nu, bara min kropp som krånglar och mornarna som inte alltid är de bästa. Jag är ingen morgonperson, men nu har jag haft en rätt olustig känsla fram till två på dagen. MEN! Då vet man det, efter två känns allt bra igen, och då är det bara att räkna timmarna till dess. Bättre det än tvärtom. Ska söka upp läkare för min mage/allt annat på kroppen, så får vi se. Men stressen är betydligt lindrigare, och det slår mig ibland - förut var "dåligt mående" normaltillståndet. Idag tycker jag att saker och ting är främmande när jag mår dåligt, för att må bra är normaltillståndet. Och jag ser inte ångest eller stress som världens ände, den gäller bara att hantera när den väl kommer. För alla människor har de känslorna ibland. Och det slår mig också vilket oerhört värdigt liv jag fått. Så många fina människor i mitt liv, att jag börjat se mig själv som en av dem. Och allt roligt som händer, och vilken framtidstro jag har. Allt som kommer ske och leda mig framåt.

Jag hoppas att jag gav mycket hopp i måndags. Att jag visade att det faktiskt går. Alla människor har potential och styrka. Ibland kan man bara behöva hjälp att plocka fram den.

Värme och kärlek, Yasmine

Ps. här kommer även bilder från UNT!

Omslagsbilden

Innehåll, leva sidorna

Innehåll, leva sidorna

Kommer förmodligen ta en liten paus i bloggandet.

Hej alla fina!

Nu är det så att mitt liv är rätt stressigt i nuläget, och har varit ett tag. Saker som hänt + många viljor och planer jag har, har tärt lite på krafterna, och jag inser att jag måste sakta ned för att inte fysiskt bryta ihop. Min kropp är lite halvt ur funktion på många plan, förmodligen stressrelaterat men jag ska försöka uppsöka läkare och kika efter. För ett par veckor sedan råkade jag ut för en enorm stressreaktion då jag fick förhöjd temperatur i kroppen, huvudvärk, frossa, mycket ångest och bara grät helgen igenom mer eller mindre. Insåg att jag inte kan köra på i samma tempo, och var tvungen att välja ut fem saker som jag kommer prioritera följande veckor. Där ingår inte bloggandet. Jag kommer fokusera på de viktigaste människorna i mitt liv, föreläsningen om två veckor, och ett par, tre andra saker. Resten får pausas.

Har hänt mycket roligt och utvecklade också. Bland annat ett jobb-uppdrag jag fick av hjärnkoll måndag-tisdag förra veckan, som gick ut på att stå vid ett bokbord på UKK i Uppsala och prata om hjärnkoll. Har också blivit intervjuad och fotad av UNT (Upsala nya tidning) för en artikel. Nya möjligheter som dyker upp oväntat, alltid ovant men väldigt spännande.

Artikeln kommer ut i UNT (pappersupplagan) nu på söndag, 27/10. Lägger upp en länk till UNT:s hemsida när artikeln läggs upp där.

Imorgon ska jag iväg på kryssning med älsklingen för att fira vår halvårsdag. Kommer bli så sjukt underbart och jag längtar massor. Tänk, ett halvår. Tiden har gått fort, men innehållit så mycket positivt och så mycket kärlek att det annars borde tagit år för allt att hända. Älskade F, du betyder så otroligt mycket att det knappt går att beskriva i ord <3

Kanske uppdaterar någon gång ibland, men skriver nog inte "på riktigt" på ett tag, bara så ni vet.

Men jag önskar er allt gott så länge!

Ljus och kärlek, Yasmine

Litet inlägg i väntan på min fina vän A!

Hallå där allihop!

Tänkte fortsätta med diktserien senare. Sitter i min fåtölj och följer min planering tills A dyker upp, ska bli väldigt roligt. Blir nog promenad, middag och tjej-babbel för fulla muggar!

I helgen var älsklings-F här, från rätt tidigt på lördagen till rätt sent på söndagen. Vi hade det superfint! Mys, middag och filmkväll (American psycho, oh yes!) på lördagen, och sovmorgon, prat, skratt och gos på söndagen. Helgen avslutades med middag pappa lagat i ordning. Tack bästa F för en superfin helg <3

I måndags tog jag mig till Uppsala för musikgrupp, väldigt roligt hade vi med mycket sång! Skrattanfall med A och M big-time efteråt, i lunchrummet. Efteråt åkte jag hem och hade tänkt göra lite nytta som var i behov av ELEKTRICITET, då strömmen gick i hela Idealis (där jag bor). Väldigt roligt, mörkt som satan vart det (ey, använde till och med en sammanhängande metafor!), och frågan uppstod; VAD I HELVETE GJORDE MÄNNISKOR FÖRR I TIDEN? Fanns ju inte ett skit att göra. Så... jag gick och lade mig. Efter några timmars messande med F.

I tisdags klockan sex på morgonen kom strömmen tillbaka (då jag sov) och när jag steg upp (och var vaken) försvann strömmen igen, ironi deluxe. Hade ingen täckning till mobilen, hemtelefonen funkade inte, internet funkade inte, panik, panik, gick ju inte att ha någon som helst kontakt med omvärlden. Visst att jag värderar ensamtid, men man vill ju åtminstone kunna veta att det GÅR att ringa någon. Så jag gick över till mormor och morfar som också saknade el och läste i en bok. När jag kom hem var strömmen tillbaka och då gick det att skicka lite mejl och diverse nytta, skönt! Men då A ringde och det fortfarande inte fanns någon täckning, misstänkte jag att något var galet. Ringde telia, de såg inget fel. Stängde av mobilen, slog på den 10 minuter senare, ingenting hände. Efter några undersökningar visade det sig att... min mobil hade gått sönder. Ni kan inte räkna mina svordomar och gnäll på en hand, inte ens två. Det lugnade sig lite, min panikfrossa, när mamma lånat ut sin HTC, simkortet var i, och jag förstod att jag åtminstone kan använda min gamla mobil till att ta kort, läsa gamla sms osv. Hann med det viktigaste igår i alla fall, trots den tid som gick åt till att vara sur, tvär och ha en trasig mobil. Ack, dagens i-landsproblem.

Men nu väntas A och min mor som anländer tillsammans om lite mer än en halvtimme, härligt! Ska förbereda lite annat, så skriver jag mer på fredag. Imorgon ska jag åka till finaste F och spendera torsdagen med honom, åker hem efter sånglektionen på fredag.

Ha det bäst! <3

Ysmis

Bloggserie: dikter. Del 2 - "hoppas att någon finns där för mig"

Sökte igenom mina word-dokument sedan några år tillbaka. Under perioder i livet har jag skrivit väldigt många dikter. Så här i efterhand märker jag att dikterna berör liknande ämnet och att det finns nyckelord i dikterna, såsom känslor som varit tabu, fasader, människor och väsen som gjort mig illa och självförakt. Jag tänkte dela med mig av några dikter här, har tyvärr inte skrivit datum på dem, men kan ana att de är skrivna mellan 2008 och 2012.

-------------------------------------------------------------------------------

Från mina första stapplande steg har jag haft ett leende

Omkring sorgen

Varit den som alltid tagit hand om alla

Låtit tårarna torka mot mina axlar

Som en klippa

Samtidigt som jag själv varit nära att falla

Från mina första stapplande steg har jag gråtit

Bakom leendet

Velat försvinna varje evig sekund utan att visa

Velat skrika och vädja om min egen existens

Bli sedd

Ändå har det varit samma visa

Hoppas att någon finns där för mig

Då jag gråter

Hoppas att någon kan se bakom mitt leende

Som alltid kommer

Åter

Från mina första stapplande steg har jag hatat

Den jag varit

Som aldrig kommer kunna nå sina mål

Att lyfta upp alla andra att nå ljuset

Medan jag fått vara på botten

Är kanske mer än jag tål

Från mina första stapplande steg har jag älskat

Älskat livet

Alltid sett det fina

Det ingen vet är att det är en lögn

Att tårar rinner

Så säg mig, kan du torka mina?

Hoppas att någon finns där för mig

Då jag gråter

Hoppas att någon kan se bakom mitt leende

Som alltid kommer

Åter

Hoppas att någon finns där för mig

Då jag gråter

Hoppas att någon tål då fasaden rämnar

Och trots det

Mig förlåter

--------------------------------------------------

Kommentar:

Ja, dikterna var väl för det mesta långt ifrån positiva. Kanske just för att uttrycka det jag aldrig annars kände jag kunde uttrycka, det jag trodde människor skulle lämna mig för om jag uttryckte (som jag beskriver), nämligen sorg. Sorg var förbjudet i mina ögon, jag hade ingenting att sörja, att gråta för. Hade blivit förbjuden att gråta under lång tid, och tillslut var tårar skamfyllda. I den här dikten märker jag tydligt min syn på mig själv sedan tidiga år, att jag var den som behövde hålla en fasad uppe och alltid kände att jag behövdes till att trösta. Skämdes över att själv känna ett behov att tröstas, slets mellan tanken på att det även var min rätt att få tröst, att bli sedd, samtidigt som andra tankar tyckte jag var patetisk som kunde tänka så. Leendet, skrattet och konsten att skämta bort allt var mitt försvar under många år, det var lätt att skratta till när någon gav en pik, gjorde situationen mindre pinsam. Innerst inne önskade jag nog att någon kunde upptäcka att det fanns tårar bakom det där leendet. Och jag hoppades bli förlåten för det.

Bloggserie: dikter. Del 1 - "tiden då jag inte fanns"

Sökte igenom mina word-dokument sedan några år tillbaka. Under perioder i livet har jag skrivit väldigt många dikter. Så här i efterhand märker jag att dikterna berör liknande ämnet och att det finns nyckelord i dikterna, såsom känslor som varit tabu, fasader, människor och väsen som gjort mig illa och självförakt. Jag tänkte dela med mig av några dikter här, har tyvärr inte skrivit datum på dem, men kan ana att de är skrivna mellan 2008 och 2012.

-------------------------------------------------------------------------------

Det var tiden då jag inte hade någon färg

Jag var genomskinlig så ingen kunde se

Nätterna gick ut på tårar och inre skrik

På dagarna log jag, ingen kunde se mig le

Jag minns skolans trygga varma miljö

Jag måste villigt erkänna att jag aldrig kände

Då jag blivit tryckt till grunden, jag var osynlig

Det var som att mitt liv faktiskt aldrig hände

Ni pratade, men gick ifrån mig för att slippa

Det var något ni aldrig behövde göra

Hur mycket jag än skrek, gjorde öron döva

Var min röst något ni inte kunde höra

Det var tiden jag gick längs kala korridorer

Ni fanns där längre fram någon annanstans

Det var tiden där jag vandrade likt en skugga

Det var tiden då jag inte fanns.

--------------------------------------------------

Kommentar:

Uppenbart ämne, en dikt som speglat många jobbiga känslor under hela min grundskoletid. Ämnet mobbing är det ett av de känsligaste ämnena för mig. Ätstörningar, tvång och självskadebeteende kan jag berätta och skriva om kors och tvärs utan att beröra mig riktigt när det handlar om min historia, det är inte lika skört. Men ämnet mobbing har påverkat mig mer än något annat.

Delen av mitt liv jag allra minst vill göra om.

En vecka med mycket roligheter!

En vecka har gått sedan jag skrev sist, en mestadels väldigt bra vecka! Gör en liten kort resumé först:

Lördagen spenderades på OT (Oliver Twist, ölpub) med älsklings-F, min vän F, hennes pojkvän R och en vän till honom. Väldigt roligt att få träffa dem, tyckte vi hade riktigt trevligt och mycket skratt och prat blev det! vi satt där från kvart över sju till närmare tolv, innan vi skulle hem med ett SJ-tåg. Dock funkade inte automaterna (!) så vi fick ta ett tåg kvart över ett och byta i Upplands Väsby. Mysig kväll!

Vi sov ut länge på söndagen, myste, åt frukost och sov lite till. Åkte hem på kvällen för att umgås med min älskade lillebror, och det blev filmmys och mycket babbel. En superfin helg!

I måndags var det musikgrupp, och det gick väääldigt bra, särskilt med en låt som lät väldigt stämningsfull när vi tre tjejer sjöng. Var väldigt roligt, och fick prata och skratta lite med A efteråt.

I tisdags försökte jag göra lite nytta, och i onsdags fyllde mormor år. Då blev det kalas och många släktingar kom som man inte sett på väldigt länge, vilket var roligt! Det pratades på, och vi åkte i tre omgångar för att hälsa på alla, då det var öppet hus. Tre omgångar smörgåstårta blev det också + en bit till kvällsmat, man är lite smått trött på smörgåstårta nu (...).

Igår blev det foto-dag med M3! Vi gick ut på promenad kring skogar och ned till sjön för att fota, och det blev ett gäng fina kort, kanske kan lägga upp någon bild sen. Tre timmar senare var vi tillbaka, och åt (smörgåstårta...) och pratade mer. Healade henne och drack te, innan vi gick och lade oss vid 11. Ändå skulle vi upp klockan halv sju, så man var lite död på morgonen.

Idag har jag varit på sånglektion och ordnat med projektet *spännande* är så glad att det händer. Sprang snabbt till bussen när vi var färdiga och åkte hem för att dricka kaffe och bli piggare. Har hunnit fixa mer med projektet under dagen + klippt mig hos mormor och fått mamma att färga mitt hår. Så nu är jag klar-rödhårig igen! Tacokväll med familjen inklusive pappsen och idol har varit avslutningen på dagen. Imorgon kommer äntligen favorit-F igen för massor av mys!

Känns som så mycket roliga saker händer nu. Tre kurser totalt i höst, sedan funderar jag på att så småningom starta eget när det fungerar. Boken håller på att renskrivas, en föreläsning i november, och en hel del annat produktivt. Finns vissa delar som känns jobbiga och smärtsamma, men jag försöker hantera det. Det kommer bli bättre.

Ta hand om er! <3

Yasmine

Ps. finns ett annat ämne jag tänkte ta upp sinom tid, ett som är i tiden. Ni får vänta, nyfikna lite och se!