Författande, mörka år och teknikens nackhår

Två dagar med mycket skrivande. Igår satt jag hos frisören och läste medan mamma klippte sig, fint blev det, tummen upp! Efteråt tränade vi och åkte hem. Det har ju varit brutalt dåligt väder, men en promenad fick vi till, för att vädra rastlösheten (kul där!). Fyra sidor skrevs. Idag tränade vi också, umgicks med mammas vän och sen skrev jag fem sidor till hos mormor.

Det är så skönt att skriva. Jag är en författarsjäl. Men med tanke på vad jag skriver... är det jobbigt också. Jag har halkat över trauman, destruktiv kärlek, två självmordsförsök och besvikelsen över barn- och ungdomspsykiatrin. Att gräva in i det djupaste av två ting som satt sådana spår som min uppväxt och första förhållandet var, gör att man har samma klump i halsen nu som då. Att man inte fattade där hur illa man blev behandlad, det var en normaliseringsprocess utan like. Alla andra såg. Inte jag. Just nu är jag inne på förrförra vintern, alltså 2010-2011. Jag har hamnat där mitt förhållande var som mest destruktivt, och mina handlingar som mest dödliga och farliga. Det gör ont att man gjort sådana saker mot sig själv.

Och så har vi BUP. Jag har en hel del att skriva där, så jag väntar tills eventuellt imorgon då jag har mer tid. Inte ett endaste öra där lyssnade, och det gick bara ut på att trycka ned, hopplöshetsstämpla. Ja, ni vet, delar har jag skrivit förut. Trots alla svek och mörka relationer vägrar jag idag att sätta mig i en offerroll. Det är svårt att radera traumatiska minnen, men att välta mig i medlidande av mig själv, det tjänar ingenting till. Att vara bitter tjänar ingenting till. Det har hänt, och idag kan jag känna en viss tacksamhet. Vem hade jag varit utan mörkt förflutet? Inte mig i alla fall, och jag idag har många fina vänner och närmare relation till familj än jag kanske hade haft annars. Att bearbeta är en sak, men det måste leda någonstans.

............ där fastnade jag på facebook. Dagens teknik, man vill rycka upp de små modulerna i nackhåren! Jajemän.

Klockan är 22:40, jag ska upp tidigt imorgon och det är nog bäst att somna. Sakna mig inte för mycket, mina kära fans.

Hoppas ni förstod att jag drev. Jag har väl inte blivit självgod helt plötsligt.

Osv, osv, osv. Puss!

:*