Dallrande hakor nere vid marken, ja läs för mer förklaring till ämnet!

Tjooooooooo bloggen, whazzaaaaaaaaah...

Nej, förlåt, hej! Hoppas allt är fint med er. Med mig är det faktiskt rätt så bra, lite förvirrad i mitt planerande av helgen bara, men annars så. Det ordnar sig alltid. Igår träffade jag S vid tre, vi skulle ta en promenad kring teamet men ja, solen var ju inte så hysteriskt jättintresserad av att hålla tillbaks regnet. Så vi fikade vid Coop istället, och pratade tills fem då avslutningen på teamet började. Dock fick vi fel info, så vi kom sent, och missade en del av konserten. Men vi fick se fina A och gänget i alla fall, som jag redan fått ta del av på musikgruppen. De sjöng och spelade och var superduktiga. Tänk... nästa gång kanske det är jag som står där. Nervig tanke. Men mitt i allt har mitt självförtroende förändrats. Självkänslan är kass, men jag vet mer än någonsin att jag kan. Kan mer än bara skada mig och förlora vikt. Kan till och med hindra mig själv från att skada mig och förlora vikt - och det är något att minnas.

Efteråt grillade vi korv och pratade. Alla är jättetrevliga och all nervositet över att bryta ihop (som förut på avslutningarna, le, låta ingen se, snabbt lägga fram att "nu går jag" och sen gråta hemma. Ingen förstår någonting, och jag lurar till och med mig själv) försvann. Det gick. Efteråt var jag lite nojig över att världen är väldigt liten och att alla känner alla, men det är en annan historia. Ja, internetvärlden är verkligen liten... Bekanta känner bekanta känner bekanta [...] känner bekanta - känner mig. Helt otroligt egentligen. Människor från helt olika håll visar sig känna varandra och min haka är nere vid golvet och äter småkryp.

Nej, usch vad äckligt. Jag måste göra något åt min kryp-fobi. Ni skulle se min fantastiska dans jag alltid utför till ett skrikande ljud, när en harkrank passerar. Hemska tanke. Tänk att leva i ett tält FULLT med småkryp. Nej nu skrämmer jag mig själv. Bort, bort, bort, onda fula fluga, BORT! Så, nu lämnar vi ämnet innan min haka dallrar där på marken igen.

Metaforer ni vet ;)

Idag har jag tränat (människor påpekar att det faktiskt SYNS att jag tränat, jag börjar bli rätt... omformaterad. Känns skönt som bara den) och druckit kaffe. Och duschat så klart, hur vore det annars......

Idag är det min SHEDO-vecka, funderar på att skriva om småkryp. NEJ NU JÄVLAR! De sitter liksom inkörda i min lilla knasiga hjärna, BDD (!) menade jag. Skriva om att uppleva sig själv som ful. Mycket av det hör ju ihop med bland annat ätstörningar. Bara jag inte skrivit om det förut... får kolla upp det.

Mer skrivs senare.

Kärlek!

<3  :; * ¤ ,,^