Kärleksfull användning av röstkapaciteten och längtan efter att släppa taget

Nu är jag här igen! Saknat mig? ;) ;) ;) Nej, inte det nej, tråkigt, ni får väl se vad ni missar sinom tid, jaja...

Eheh, eller nåt. I alla fall, har haft några väldigt bra dagar! I tisdags var det städtime, big time. Dammsugning, undanplock och så åkte vi och simmade. Det var faktiskt väldigt skönt, vi ska nu göra det varje tisdag och torsdag, de dagar vi inte gymmar. På vägen hem hämtade vi upp finaste A, som skulle stanna till dagen efter. Vi fikade och pratade i flera timmar, vi kan verkligen konsten att snacka länge, och det rullar på lika fint som en lätt våg över ett stilla hav......... och det blir hur konstruktivt och sunt som helst, vi framhäver det ljusa i det mörka. När vi fikat klart pratade vi många timmar till, i mitt rum, och efter maten pratade vi ännu mer. Klockan hann bli elva, och då hade jag träningsvärk i käkarna, men inte gnäller jag för det! Kvällsfika och sömn.

Dagen efter planerade vi som tokar, små hemliga projekt och jag ser fram emot det hur mycket som helst. Vår framtid ser ljus ut, och det är vårt egna hårda arbete. Lite sång och middag, och vid åtta (efter många timmars användning av vår röstkapacitet) blev det skjuts till bussen. Hade ett par oerhört givande dagar, tack vännen! Idag fick vi besök av G, vi promenerade, åt, fikade och pratade i flera timmar! Vid ett åkte vi till Bålsta för avlämning och simning. Mer än 500 meter. Kilometer. Mil. Alltså, det här med matte... Det var något med 500 i alla fall, 22 längder. Men jag ska säga er! Det var en gång i tiden efter en mängd G:n i matteprov, som jag gav upp. Så jag läste igenom alla sidor dagen innan ett matteprov i nian, övade på något tal och gick och lade mig. Dagen efter gissade jag hej vilt på provet. Vad säger då mina klassisar till mig då provet blivit rättat? "Det såg ut som du fick MVG, kolla själv". Yeah right tänkte jag, men dra på fan - jag fick MVG! Till och med en stjärna bredvid. Tur eller dold talang, fortfarande ett olöst mysterium... Vad var det jag skulle skriva egentligen? Jo, 500 ??? simmade jag, sen duschade vi av oss och hämtade lillebror.

Nu sitter jag och skriver detta, om ni missat det. Ska fila på en låttext tills imorgon, och skriva på boken. Har förövrigt mått jättebra, är inte lika rädd längre. Om två veckor börjar den jobbiga delen av terapin, och jag grämer mig samtidigt som jag längtar. Jag längtar efter total frihet, efter alla dessa år. Efter den sista pusselbiten.

Att släppa taget.

Värme och kärlek, Yasmine