Här kommer mitt stora erkännande, avslöjande. Må kanske komma som en chock, samtidigt inte.
2007... alltså när jag var 14, hade jag nog egentligen hela livet vetat att jag kunde förälska mig i en tjej, men hade inte riktigt vågat erkänna det för mig själv. Men så berättade en ny men nära vän om att hon var bi. "Det är jag med!" flög det ur min mun, och de orden har jag aldrig ångrat.
2010... när jag var 17, hade jag helt släppt tanken på killar. Jag fick min första "riktiga" flört över internet som rann ut i sanden, men efter det bestämde jag mig för att prata med min mamma om mina funderingar. Jag behöver inte gå närmare in på hur jag uttryckte mig, men jag diskuterade med henne fram och tillbaks, kunde jag ens bli kär i en kille? Just då konstaterade jag att svaret var nej, trots att jag lämnade dörren öppen. Jag kom ut som gay och skaffade min första flickvän. Trots att jag inte stängde killar ute helt någonstans där i bakhuvudet, fanns det knappt i min värld att jag skulle kunna ha en kille. Men så kom...
... 2012 in i bilden... och jag är 20. 3 år har gått av fullkomlig gayness. Antagligen hade jag på ren vana bara tänkt på tjejer på det sättet, och kände inget behov i att lämna kill-dörren öppen. Men öppen var den ändå. Först som ren nyfikenhet. Kanske kan man prova att dejta en kille ändå? Men det skulle ske diskret, annars skulle ju omvärlden få en chock! Efter ett misslyckat försök (med en... eh, ganska oärlig kille - läskig händelse, går inte mer in på den) struntade jag fullständigt i vad omvärlden sade och började prata med killar på en dejt-mässig nivå. Och HÖR OCH HÄPNA - jag har insett att jag inte alls är gay till 100%. Inte ens i närheten. Killdörren står vidöppen, och tanken på en pojkvän känns faktiskt inte främmande alls längre. Tro nu inte att jag döljer en partner bakom ryggen, så långt har jag inte kommit, men insikten är en bra bit på väg!
Så, nu vet ni det. Slutsats: JAG ÄR BISEXUELL.
JÄVLAR I MIN LILLA LÅDA, JAG FICK DET SAGT! OJ, STOR text, ja men så är läget.
Litet jävligt kul tillägg till denna garderobstömning; jag ogillar ju starkt att diskutera mediciner, men nu är jag tvungen. Jag har dragit bort en jäkla massa mediciner, och särskilt efter en kom den här insikten ordentligt. Nu tänker jag skriva till läkemedelsverket och lägga till en biverkning i bipacksedeln: homosexualitet.
Biverkning. Bi-verkning. Hehe.
Värme och kärlek till ALLA KÖN, Yasmine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar