Idag var vi (jag + mamma) till Stockholm för att utföra lite ärenden. Med oss hem kom vi med en maskara (snacka om försäljarfärdigheter killen hade... och jag går på allt, ingen bra blandning) och lite tillhörande produkter, en plånbok och lite till mamma. Behövde verkligen en plånbok, just nu har jag allt i en liten väska inuti min handväska. Det gick väl bra i sin helhet, jag bröt inte ihop och vi fick lite gjort. Ja, jag sprang faktiskt inte iväg bara för att lite jobbigheter pockade på, även om det ibland var svårt. Vi kom hem helskinnade med allt färdigt, lite trötta bara.
Jag förstår att du faktiskt påverkade mig likvärdigt, om än inte lika illa. Konsekvenserna liknar. Saker och ting associeras med varandra, din ilskna röst med nuvarande händelser som påminner, ibland försvinner jag in i det. Mycket var bra, mycket betydde, men mycket kvarstår väldigt smärtsamt. Det var inte bra för mig, det inser jag nu. Du var inte bra för mig. Men jag är glad att du fanns. För jag lärde mig mycket, och vet vilka vägar jag inte ska ta. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta, även om du inte hör hemma där nu.
Remember all the things we wanted
Now all our memories they're haunted
We were always meant to say goodbye
Even with our fists held high
It never would've worked out right
We were never meant for do or die
I didn't want us to burn out
I didn't come here to hold you, now I can't stop
I want you to know that it doesn't matter
Where we take this road someone's gotta go
And I want you to know you couldn't have loved me better
But I want you to move on so I'm already gone
Imorgon - lite andligt! Måste komma i säng så jag får sova ut, men imorgon ska en liten blogg-plan ske så jag vet var jag ska börja.
Värme och kärlek, Yasmine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar