Eller så är det inte så.
Jag är rädd att det kan öka mer.
Jag är rädd att det aldrig ska sluta.
Jag är rädd för rädslan.
De är här.
De är där.
De är överallt.
Adrenalinet rusar.
Pulsen bankar, det gör ont.
Hjärtat är mer markant än någonsin, det svider.
Ögonen är fästa överallt. I taket, i golvet, rakt fram, byter fokus, kan inte fokusera, ögonen måste hinna se minsta lilla fara, och allt är farligt.
- radera -
jag skrev fel.
Fel är farligt.
Fel ord är en fjärilsvinge som flaxar i ett rum.
Orsakar en dödlig fara i något annat.
Tankarna är farliga.
Känslorna är farliga
Jag är farlig
Jag kan inte sluta tänka,
sluta känna,
sluta vara
Jag kan bara sitta här på min stol med lite mediciner och
tänka
känna
och vara
Det som skrämmer mig mest
Nu skrev jag fel
Hela mitt tankecenter skriker att jag skrev fel
Hur i helskotta skriver man rätt när allt bara skriker fel "... och skriver du inte rätt skapar det ödesdigra konsekvenser"?
Tar jag bort allt är det också fel
Jag kan inte värja mig ifrån rädslan
För den genomsyrar hela min existens just nu
Ibland vet man inte va man ska säga eller skriva, ibland räcker orden inte till. Men att erkänna det som är jobbigt är styrka och det du beskriver går att må bra ifrån el. hur säger man? När man kommit en bit på vägen så finns livet där med svårigheter och roligheter. Jag tror att du kommer att klara dig bra, du kämpar och det är bra, fortsätt slåss för vägen mot frihet <3
SvaraRaderaKram Mia
Hoppas att det snart blir bättre för dig!
SvaraRadera