Lite rastlös, lite speedad, lite jobbig känsla

Natten var lite halvt sömnlös, kan man säga. Gick och lade mig klockan tolv, försökte sova, misslyckades, tände lampan vid ett, läste några sidor ur en deckare jag fick i julklapp, somnade vid typ... kvart i två. Sen vaknade jag vid åtta och kunde inte somna om = gick upp, fastnade och... Alltså, grymt intressant information kom jag på när jag ser vad jag skrivit.

Kontentan = trött.

Samtidigt är anledningen till det hela, att jag är förjääääkla rastlös, vilket jag fortfarande är.

Allt roligt som händer gör mig så glad och pirrig, och rentav speedad. Gör allt i ultraspeed. Sen tillslut insåg jag att jag måste sakta ned, och då kom någon jobbig form av ångest istället. Behövde vila, vilket jag gjort, men nu behöver jag snarare komma iväg, bryta av. Tur då att man har en vän som "heter" M3 (i denna blogg, med anledning av att 6 stycken av mina vänner börjar på M) som bor söder om Stockholm, och att vi ska kila till en Charlotte Nordin spelning idag. Det var på en av Charlottes spelningar (fast med hennes band) som vi gick till när vi träffades för första gången!

Mycket har hänt sedan dess, och M3 säger ständigt att jag utvecklats så mycket under tiden. Första gången fick jag panik så fort jag steg på tåget, de sista gångerna har hela dagen/kvällen/natten flutit förbi utan problem. Förhoppningsvis kan jag få utlopp för min rastlöshet i stan i alla fall. Och imorgon blir det att hjälpa mamma med städning, till hennes 50-års-kalas på lördag. Jag hjälper min mamma så gärna så, blunda och tänk på något annat. Nej, jag skojade. Måste dock fundera ut/ordna en present, men jag tror jag vet.

Nu tänkte jag börja på brevet till BUP, om jag kan samla ihop tankarna lite. Sen får vi se vad jag fyller ut tiden med.

Försvinner bara denna känsla, är jag oerhört glad över alla givande, fina och oerhört peppande ord jag fått på sistone. Det är sjukt hur mycket bekräftelse det krävs för att få någon före-detta självföraktande person att förstå vad denne betyder, men nu kan jag inte blunda längre. Nog har jag något att bidra med till världen alltid. Kan jag hjälpa någon, betyder det allt.

Kärlek, Yasmine