söndag 9 december 2012

Här kommer jag igen med lite trevlig fakta! Det mest intressanta är skrivet med stora bokstäver... tralala

Nu är jag lite tillbaka i alla fall, tänkte skriva ett litet inlägg innan jag sover. Veckan har varit sjukt jäkla stressig, och jag har behövt ta en paus för att inte vandra in i väggen. När skrev jag sist..? Förra torsdagen, såg jag nu. Har hänt lite sen dess. På fredagen var jag på sången på morgonen, gick bra vad jag minns även om jag missade tio minuter. Efteråt åkte jag ned på stan och träffade finaste A i några timmar på Cofféehouse By George. Vi pratade och skrattade och hade det allmänt fantastiskt innan jag åkte hem, och bussresan blev lite tok. Bussen från stationen gick sent, så jag missade bussen till Skokloster, och då blev det att vänta i vårskor i en halvtimme på nästa. Men jag kom hem! På kvällen, eller snarare natten, kilade jag till papps och sov där. Blev ett par timmars konstant skrattande för mig och pappa först.

På lördagen träffade jag farmor och farfar på dagen, fikade och pratade i flera timmar. När vi kommit till pappa igen var tanken att jag skulle plugga... men med chips-ätande i bakgrunden, lite spel-ljud från lillebrors spelmaskin, TV-ljus och hög jävla musik för att dölja, gick det inte att koncentrera sig. Bestämde mig för att plugga på söndagen och måndagen, men dagen efter gjorde stressen att jag knappt kunde sitta still. Fick magkatarr, mådde illa, var tvungen att sova. Måndagen var likadan, men det blev ett break för musikgrupp. Lika underbart som alltid! Mycket musik och många skratt. Två och en halvtimmes roligheter, som lättade upp betydligt. Efter att måndagen och tisdagen gått och jag känt att jag inte KAN få ned ord på papper, bestämde jag mig för att ta hand om min kropp, och lägga prestationerna åt sidan. Det var ett väldigt, väldigt bra val.

Jag kan inte köra på i 180 och räkna med att stå på benen (problemlösningsförmåååågan går framåt, yeah) - så jag bestämde mig för att vila på onsdagen och ställa in samtalet med K och PK. Föreläsningen kan vänta, och ramlar jag ihop av stress går det ju inte så mycket bättre... Snökaos var ordet dessutom, så man kanske inte hade kommit så långt ändå. Vilken kyla! Det blev strömavbrott 5 gånger, varav en gång jag stod i duschen (...) och en var jag på nagel-fixar-huset och vittnade min manikyrist panik då vi inte fått på någon gelé (...) men naglarna blev klara, turen har visst vänt för mig också, hallelujah. Torsdagen spenderade jag heldäckad i sängen, och på kvällen mediterade jag och healade mig själv. Vilka krafter man släpper lös! Fick veta vad alla konstigheter kom ifrån, och vet att det kommer gå över inom ett par veckor. Utsättningen av vissa preparat gör min själ levande igen, men min kropp får en chock. Jag ska stå ut, det är bara så, för om ett par månader kan jag dricka sprit igen! Bara därför jag gör det, ska ni veta. Sprit, sprit, sprit. Nejdå, men det är en bonus.

Dagen efter, alltså igår (förrgår, klockan är visst 00:06), fredag, ja ni fattar, då mådde jag mycket bättre. Ingen särskild trötthet, och jag kunde äta för första gången på mer än en vecka utan att det tog emot. Väldigt rolig dag igår. Begav mig till teamet vid 10, hade sånglektion med musikD. Vi hann faktiskt med rätt mycket! Efteråt träffade jag K, och tog mig ned på stan när vi pratat färdigt. Mötte upp A på stationen, vi kilade ned till vego-restaurangen och pratade bort tid i ett par timmar. Plötsligt insåg vi att vi var tvungna att dra för att hinna till musikgruppen. Sen blev det lite pinsamt och tjohej, men det kan vi ta privat du och jag (känna sig kopplad till läsarna sådär, hehe) - asgarv så här i efterhand! Vi tog bussen till teamet, mötte upp S på vägen och kilade in i värmen. Sen var det musikgrupp i en timme, fint som alltid. A, M, S och jag tog bussen till stan tillsammans, sen väntade min tre-timmars-resa hem.

Buss nummer ett - ställde sig vid A4 (DEN SKA STÅ VID F*CKING A3!!!1) bakom två andra bussjävlar, tror du då inte fan den åker förbi de andra bussarna sen då, bort från mig??? KUL!
Buss nummer två - kom inte, too bad.
Buss nummer tre - kom inte heller, mina tår fryser ihjäl, ack så gör ock mitt hjieeerta.
Buss nummer ("#@!¤&*) fyra - aaaaaaaaaah, så fiiiin, den kom minsann, men ojdå, den gick visst inte hela vägen...

Så mamma fick köra i snökaos och hämta upp mig, MEN GLADA ÄR VI FÖR DET!!

()

Så, nästa fakta - bilfärd hem, wroom-wroom. Äta, kika på X-faktor (ALLTSÅ. Awa, visst, jättesöt tjej och allt men.... näääää, vet ni vad, ISAK är riktiga grejor det), Gustavsson 3trappor gånger TVÅ (*glad tjej*), modern family, blablabla soffpotatis, sova, Zznark.

Idag har jag promenerad med mamma, pratat med F, skrattat åt ett ex antal saker med mor min, skrivit på arbetet - och kikat på TV! Nu har det precis blivit mörkt (^^) och jag ska sovelisova. Kände precis av ett moment av total tillfredställelse (Jaja, F, det gick att skriva. Internt skämt) - nu känns allt så jäkla bra. Saker går fel, känslor av hopplöshet dyker upp - men jag står kvar! Ingenting kan slå ned mig längre. Kvar finns bara en känsla av lugn, lättnad och lycka. Jag vill uppnå så mycket - och kommer uppnå så mycket! Jag har bara inte insett det förrän nu.

Imorgon släpper jag en bomb. En stor bomb. Ett avslöjande - jag kommer berätta något om mig själv som enbart få personer vet om... Nu blev ni nyfikna va! Jamen, följ mig imorgon, så får ni veta mer. *domdom*

1 kommentar:

  1. vilka fina vampyr tänder du har! vill också ha! <3

    SvaraRadera