Litet inlägg i väntan på min fina vän A!

Hallå där allihop!

Tänkte fortsätta med diktserien senare. Sitter i min fåtölj och följer min planering tills A dyker upp, ska bli väldigt roligt. Blir nog promenad, middag och tjej-babbel för fulla muggar!

I helgen var älsklings-F här, från rätt tidigt på lördagen till rätt sent på söndagen. Vi hade det superfint! Mys, middag och filmkväll (American psycho, oh yes!) på lördagen, och sovmorgon, prat, skratt och gos på söndagen. Helgen avslutades med middag pappa lagat i ordning. Tack bästa F för en superfin helg <3

I måndags tog jag mig till Uppsala för musikgrupp, väldigt roligt hade vi med mycket sång! Skrattanfall med A och M big-time efteråt, i lunchrummet. Efteråt åkte jag hem och hade tänkt göra lite nytta som var i behov av ELEKTRICITET, då strömmen gick i hela Idealis (där jag bor). Väldigt roligt, mörkt som satan vart det (ey, använde till och med en sammanhängande metafor!), och frågan uppstod; VAD I HELVETE GJORDE MÄNNISKOR FÖRR I TIDEN? Fanns ju inte ett skit att göra. Så... jag gick och lade mig. Efter några timmars messande med F.

I tisdags klockan sex på morgonen kom strömmen tillbaka (då jag sov) och när jag steg upp (och var vaken) försvann strömmen igen, ironi deluxe. Hade ingen täckning till mobilen, hemtelefonen funkade inte, internet funkade inte, panik, panik, gick ju inte att ha någon som helst kontakt med omvärlden. Visst att jag värderar ensamtid, men man vill ju åtminstone kunna veta att det GÅR att ringa någon. Så jag gick över till mormor och morfar som också saknade el och läste i en bok. När jag kom hem var strömmen tillbaka och då gick det att skicka lite mejl och diverse nytta, skönt! Men då A ringde och det fortfarande inte fanns någon täckning, misstänkte jag att något var galet. Ringde telia, de såg inget fel. Stängde av mobilen, slog på den 10 minuter senare, ingenting hände. Efter några undersökningar visade det sig att... min mobil hade gått sönder. Ni kan inte räkna mina svordomar och gnäll på en hand, inte ens två. Det lugnade sig lite, min panikfrossa, när mamma lånat ut sin HTC, simkortet var i, och jag förstod att jag åtminstone kan använda min gamla mobil till att ta kort, läsa gamla sms osv. Hann med det viktigaste igår i alla fall, trots den tid som gick åt till att vara sur, tvär och ha en trasig mobil. Ack, dagens i-landsproblem.

Men nu väntas A och min mor som anländer tillsammans om lite mer än en halvtimme, härligt! Ska förbereda lite annat, så skriver jag mer på fredag. Imorgon ska jag åka till finaste F och spendera torsdagen med honom, åker hem efter sånglektionen på fredag.

Ha det bäst! <3

Ysmis