tisdag 8 oktober 2013

Bloggserie: dikter. Del 1 - "tiden då jag inte fanns"

Sökte igenom mina word-dokument sedan några år tillbaka. Under perioder i livet har jag skrivit väldigt många dikter. Så här i efterhand märker jag att dikterna berör liknande ämnet och att det finns nyckelord i dikterna, såsom känslor som varit tabu, fasader, människor och väsen som gjort mig illa och självförakt. Jag tänkte dela med mig av några dikter här, har tyvärr inte skrivit datum på dem, men kan ana att de är skrivna mellan 2008 och 2012.

-------------------------------------------------------------------------------

Det var tiden då jag inte hade någon färg
Jag var genomskinlig så ingen kunde se

Nätterna gick ut på tårar och inre skrik
På dagarna log jag, ingen kunde se mig le

Jag minns skolans trygga varma miljö
Jag måste villigt erkänna att jag aldrig kände

Då jag blivit tryckt till grunden, jag var osynlig
Det var som att mitt liv faktiskt aldrig hände

Ni pratade, men gick ifrån mig för att slippa
Det var något ni aldrig behövde göra

Hur mycket jag än skrek, gjorde öron döva
Var min röst något ni inte kunde höra

Det var tiden jag gick längs kala korridorer
Ni fanns där längre fram någon annanstans

Det var tiden där jag vandrade likt en skugga
Det var tiden då jag inte fanns.

--------------------------------------------------

Kommentar:

Uppenbart ämne, en dikt som speglat många jobbiga känslor under hela min grundskoletid. Ämnet mobbing är det ett av de känsligaste ämnena för mig. Ätstörningar, tvång och självskadebeteende kan jag berätta och skriva om kors och tvärs utan att beröra mig riktigt när det handlar om min historia, det är inte lika skört. Men ämnet mobbing har påverkat mig mer än något annat.
Delen av mitt liv jag allra minst vill göra om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar