tisdag 10 december 2013

Känslor, kärlek och roliga besked

Nu är jag hemma efter en mysig vecka i Uppsala!

Träffade M1 i onsdags, och vi hade det väldigt bra, pratade, satt vid hennes dator och så fick jag en tidig julklapp. Jag hade haft en begynnande ångest i kroppen hela dagen, så när jag satt på bussen hem bröt den ut och det första jag gjorde när jag kom hem var att gråta och krama om mamma. Osäker på varför jag hade ångest från tisdags till torsdags, flera orsaker kanske. Mestadels var det bara en känsla, och jag försökte intala mig att känslor inte är farliga. Och istället för att strida emot känslan, få bort den till alla pris, försökte jag låta den vara där bara. Sakta rida ut den. Jag, som har en rädsla gentemot känslor, har alltid velat få bort en negativ känsla fort. Men jag inser att mitt analyserande och min överdrivna vilja att få bort en känsla snabbt, är till min nackdel. Jag förstår nu att känslor går över. De är inte farliga. Låta dem finnas där. Inte sagt att det är lätt, men jag förstår att ju mer jag tidigare försökt få bort dem, desto värre blir dem, för då blandar jag in min rädsla. Och rädslan är min värsta fiende. Jag ska försöka fortsätta göra på samma sätt, och en dag kanske jag inte längre är så rädd för känslor. Jag är på väg, men det är en bit kvar. Det viktigaste är nog att jag har insikterna, och jag fortsätter försöka tänka "skitsamma!", inte göra så stor grej över att jag är en människa med känslor.

Torsdagen fortsatte på samma spår, och lättnaden i det hela var att jag inte skulle behöva sitta hemma med mina känslor. Jag hade nämligen planer för dagen, i Uppsala. Jag åkte in till Uppsala, till psykiatrins hus, på kvällen för en "överbryggande måltid" med hjärnkoll. Tanken var att brukare (patienter) och vårdpersonal skulle få ha en dialog över en måltid, för att diskutera brukarinflytande. Vi slog oss ned i samma sal som jag föreläste i för en månad sen, och E berättade om kvällen. Vi brukare skulle sedan resa oss upp och välja ut en person som satt ned i publiken, som då var vårdpersonal. Jag kom att välja P, min gamla behandlare på BUP! En av dem som slutade behandla mig innan saker gick riktigt snett, och som jag uppskattade mycket. Vi pratade bort två timmar över en tallrik julmat, och jag fick oerhört mycket peppande ord. Han sade att det riktigt lyste om mig, och att han imponerades över min resa. Sådant man behöver höra för att påminnas. Han hade även en idé som jag tyckte lät riktigt intressant, kanske berättar om den någon gång när den blir verklighet.

Efter måltiden begav jag mig äntligen till F, och det blev ett oerhört fint möte. Kände nästan direkt hur ångesten släppte och glädjen och kärleken fyllde mig. Vi gick hem till honom och spenderade timmar med att bara hålla om varandra. Det blev en oerhört fin helg hos F. På fredagen gick jag (i snörusk, hua!) till stan för att ha sång på teamet, vilket var roligt. Om man bortser från vädret. Var tvungen att ta bussen tillbaka för att slippa förkylning, då jag inte hade någon mössa. När jag var tillbaka, blev det att stanna inne ända till söndagen, och ha film-mys, idol-mys (eller ja mys och mys, Kevin vann ju tyvärr, kanske inte lika mysigt) med julmust och choklad. Vi fick sova ut länge på morgonen och pratade massor. En semester från ångest och jobbiga känslor! Vi har sådan positiv effekt på varandra, jag och F. Älskling, tanken på dig får mig att aldrig ge upp. Du är så viktig för mig, jag trodde aldrig att kärlek kunde bli så här stark. Men det kan den, det har vi bevisat. Jag kommer alltid ha dig i mitt hjärta, du lyser upp min värld. Jag älskar dig hjärtat. <3

I söndags kom jag hem runt halv fyra, och hade en lugn och skön kväll. Igår var jag iväg till musikgruppen, en väldigt bra musikomgång! Fick två otroligt roliga besked, för det första kommer jag delta i en teaterutbildning i vår (vilket jag kan berätta om mer när det är helt klart). Och sen fick jag veta att jag har 3 (!) föreläsningar i vår planerade redan, för läkarstudenter (vilket känns bara så fantastiskt roligt, det är ju sådana målgrupper man vill vara med att påverka!), så jag kände mig väldigt glad hela gårdagen. Fikade med A och M efteråt på Storken i Uppsala, fina samtal, mycket skratt. Tog bussen hem halv sex.

Idag ska jag leta julklappar, är ju bara två veckor kvar... Lite bråttom kanske möjligtvis eventuellt. Och så kan jag tillägga att jag har en aning om vad mina magproblem kan bero på. En tanke P hade under middagen. Gluten-intolerans. Vore inte roligt alls att behöva anpassa all mat efter det, men då kanske jag slipper göra gastroskopin. Testar glutenfritt i en vecka nu och ser om det blir bättre.

Nu ska jag messa F och leta julklappar! Ciao <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar