Idag är det söndag. Hela veckan har inneburit flytt, flytt, flytt. Vi ska flytta. Äntligen.
Till en lägenhet i Skokloster. Jag märker hur väggarna inte andas samma ångest. Nya väggar. Äntligen.
Små stunder har jag kunnat andas lugn och välmående. Men stunderna är mestadels korta. Och resten av tiden präglas av mörka tankar.
I tisdags föll det. Jag förlorade spelet, vita flaggan upp ungefär. Innan dess hade jag inte skadat mig svårt på flera veckor. I've have been here many times before, hurt myself again today. And, the worst part is there is no one else to blame. (Sia - breathe me)
Jag faller i tusen bitar, men jag lyckas ändå rätt bra med att hålla bitarna samlade. Rösterna är non stop talking, men jag lyckas ändå rätt bra med att hålla rädslan och förvirringen i schack. Tvångstankarna och självskadeimpulserna lockar, och där brast det. Mitt i allt går jag sönder. Lyckas jag ändå inte rätt bra med att överleva?
Orkar inte skriva mer.
Kärlek och värme, Yasmine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar